Säkerhet

Din säkerhet

Den personliga säkerheten är helt visst något vi ofta tänker på inför en paddling. Antingen det gäller en normal paddling eller en lång tur. Det finns idag många "tillsatser" tänkta att hjälpa om en olycka sker. Vi väljer kajak med omsorg och kläder vi trivs i med funktioner vi önskar. Det finns även andra saker som skall lämpa sig inför den paddling vi tänkt oss och detaljer vi måste lära oss förstå och att hantera rätt.

Paddelkapellet bör vara så anpassat att överspolande vatten inte samlas i en säck mellan benen utan rinner av. Ovansidan skall vara spänd Varje liter vatten väger ju ett kilo och höjer tyngdpunkten. Upp mot 10 liter vatten eller kanske mer, kan samlas i ett dåligt anpassat kapell. Det skall sitta fast runt sittbrunnen så pass att en störtsjö inte öppnar detta under paddling. Samtidigt får det inte sitta så hårt att det försvårar urstigning. En utprovning som kräver tester. Kontrollera att evakueringshandtaget – öglan eller diagonalbandet – är åtkomligt på utsidan kapellet. En ögla som hänger nedåt från kapellet vill gärna hamna på insidan vid montering. Är öglan påsydd riktad uppåt är dess syfte tillförlitligare.

 

Vissa modeller av kapell har hängslen. Hamnar man i vattnet kan man normalt åla sig ur ett kapell om man inte lyckas få loss det. Med hängslen blir detta kanske omöjligt. Särskilt om man har tagit på kapellet före jacka och flytväst. Än värre kan det vara om kapell och jacka är gjorda i ett stycke. Då måste man kunna få av kapellet från sittbrunnen om man inte kan göra "roll" med packad kajak. Det är således mycket viktigt att vi kan vår utrustning och agerar rätt.

Tänk gärna på att kläder i klara färger underlättar för övrig båttrafik att uppmärksamma oss paddlare. Det finns idag mycket tunna "varningsvästar" för mellan 50 till 100 kronor man lätt kan använda som yttersta plagg.


Den neongula är att föredra eftersom den syns bäst

Till moderna smartphones kan man ladda ned en mängd appar som visar väderprognoser för det område man paddlar i. Bland de vanligaste apparna i Sverige finns SMHI, YR och KLART. Därtill kommer specialiserade appar som "Kustväder" från Sjösäkerhetssällskapet och VIVA (Vind och Vatten) från Sjöfartsverket. Ta för vana att alltid kolla upp väderprognosen för din tänkta färdväg.

När det är dålig mobiltäckning kan det vara en fördel att använda en separat VHF radio och får då kustväder uppläst 2 gånger per dygn. Med VHF-abonnemang kan man också få senaste prognosen repeterad när som helst för valfritt område. Prognosen omfattar vindriktning, vindstyrka, vattenstånd, lufttryck mm.

Om olyckan skett kan vi larma och påskynda önskad räddning med en VHF, SPOT, PLB eller liknande utrustning. Med en SPOT kan man dessutom på en karta åtkomlig för allmänheten markera färdväg och positioner samt skriva in kommentarer (= föra loggbok). En PLB är en nödsändare man startar manuellt vid olycka. Den larmar och sänder sin position via satellit till berörd räddningsenhet. En PLB bör vara fäst vid flytvästen. Flytväst av typen räddningsväst har vi redan. Är den mörk platsar givetvis varningsvästen ytterst.

Pontoner är ett mycket bra hjälpmedel för att återta sin plats i kajaken om olyckan varit framme. Tänk på att det finns olika modeller med lite olika hanteringssätt. Förvarade på akterdäck måste dom vara lättåtkomliga när man ligger i vattnet och dessutom lätta att också blåsa upp även i sjö som fått oss att gå runt. Skall dom monteras i speciella hållare bör även det momentet vara lätt att utföra. Är det en paddel som utgör deras utriggning är det givetvis reservpaddeln som skall användas. Med ordinarie paddeln har vi ju annars inget att ta oss till lugnare vatten med.

Viktigast av allt är dock vår egen kunskap och förmåga. Hur bra är pontoner om vi inte vet och kan de olika greppen för att få dem på plats? Träning ger färdighet. Vad är "kamraträddningen" värd om vi inte kan den genom övningar? Eller "Re-entry" om vi bara vet att möjligheten finns eller "roll" om vi inte kan den? Högt eller lågt stöd skall sitta i ryggmärgen. Kanske undviker vi allvarligare incidenter genom att kunna dessa.

Den personliga insikten om den egna begränsningen (självkännedomen) och kunskapen kan vi aldrig kompensera med lös utrustning eller kunnigt sällskap. Erfarenhet väger tungt i sammanhanget. Låt aldrig din utrustning intala dig att fortsätta i vatten du borde undvika för tillfället. Varför gå vidare för att din paddelkompis vill? Den svagaste länken skall få styra och kanske är den också räddningen. Här avses inte svagaste = klenaste eller okunnigaste utan mer den försiktiga och förutseende. Den mest insiktsfulle som vet sin begränsning och som kan läsa förhållandena rätt.

Även om kajaken kan förses med pontoner eller vi har en egen lösning som kanske klarar att föra oss vidare utan uppehåll skall man inte tömma marginalerna. Dessa kanske behövs för att nå tryggheten.

Låter man sig överraskas av hårt väder måste man redan innan ha klart för sig var bakdörren finns. Var än man befinner sig. Att ständigt ha den planerad ökar säkerheten. I ett stressat läge slipper vi börja leta efter tryggheten och riskera en förhastad bedömning.

Det hägrande målet får aldrig driva oss till att överstiga vår förmåga. Att dumdristigt utmana havets och naturens krafter är inte vad en god paddlare gör. En kunnig paddlare passar på att i tid ge kroppen extra vila och njuter av att slippa stångas med vresig sjö och hård vind. Det är gott omdöme att i tid inse tiden för flykt från vresigt vatten.

— o — o — o —

Tips och Anmärkningar


Givetvis finns det även fler delar i vår utrustning som skall väljas med omsorg.

  • Paddeln vi håller i hela tiden inte minst. Kanske har vi upplevt att den i en kastvind får lite egen vilja och vill få oss att tappa balansen eller att missa ett paddeltag. Då bör vi söka en mindre vindkänslig. Paddeln bör vara säkrad vid kajaken med en lina.
     
  • Tvingas vi att inför en lång tur lägga del av utrustningen på akterdäck har vi säkerligen valt en för liten kajak. Tyngdpunkten flyttas uppåt och vår egen överkropps inverkan bör få vara nog. Efter hand minskar mängden medförd proviant och vi kan slippa packningen på däck. Frågan är väl om oturen eller det där misstaget väntar till dess. Tvingas vi ändå att mot vår vilja och kännedom utnyttja akterdäck som packutrymme, måste vi tänka på att lasten inte får bestå av tunga saker. Ett tält eller annat luftigt packat i en vattentät bag kan faktiskt fungera som ponton och hindra kajaken från att helt går runt. Surrningen måste då vara mycket ordentlig och allt utprovas av oss på förhand.
     
  • Vårt eget färskvattenförråd packat långt ner i kajaken sänker tyngdpunkten och troligen mest av vår packning. Det är därför en fördel att hålla detta välfyllt så ofta vi kan. En stor "dagvattenflaska" på däck motverkar. Förvarad i sittbrunnen är bäst och då åtkomlig via en slang. Ur denna synpunkt är en vattenbehållare på ryggen än värre.
     
  • Att en snett lastad kajak blir tröttsam att paddla vet vi. Därför är det bra att se hur kajaken flyter innan vi sätter oss i den. Ligger den lite snett kan man oftast genom att lyfta i den låga sidan få lasten att flytta sig det lilla som behövs trots att vi lastat så att vår packning inte skall flytta sig i sidled. Kanske får vi öppna och se att lasten inte flyttar sig tillbaks igen eller för att säkra om den.
     
  • Ett kapell vi valt och tycker om, men som har en hängande greppögla går att ändra. Antingen till en mer stående eller till ett med diagonalt insydd packrem. Väljer vi det senare alternativet bör vi tänka på att remmen räcker - sträckt men inte spänd - när kapellet sitter på plats. Sy fast remmen i den befintliga sömmen. Färdiga remmar brukar vara tvådelade med ett spänne för injustering, men spännet kan oavsiktligt öppna sig och bör därför säkras. Linda en tunn tråd runt spännet.
     
  • Bogserlina eller en lång lina är mycket användbar till olika saker och ingår ju i den normala säkerhetsutrustningen liksom pump och reservpaddel. Detta är saker som bör vara åtkomliga från sittbrunnen. Linan kan vara klädstreck eller förtöjning vid okänt tidvatten.
     
  • En starkt lysande ficklampa kan påkalla extra uppmärksamhet även under dagtid. Nödraket har bättre funktion om olyckan varit framme, men får aldrig användas annat än i just nöd.
     
  • Oavsett vilken utrustning vi valt måste vi veta och kunna dess egenskaper så att vi inte överraskas eller hindras. Hängsel-kapell kan faktiskt just genom att sitta fast med kroppen dra loss kapellet när vi pressar oss ur sittbrunnen, men skall absolut läras in först. Ett kapell med ögla kräver att vi alltid oavsett situation får på kapellet med öglan utvändigt. Vågar vi lita på att vi alltid gör rätt? Invanda åtgärder ändras med utbyte av vår utrustning för att bibehålla säkerheten.
     

Som framgår är det hela tiden vår kunskap och kännedom om utrustningen som är avgörande. Vi hoppas alla slippa använda den, men får alltid vara beredda till det. Låt oss aldrig bli överraskade.


Jim Danielsson säger följande på sidan "Om HBB":

  • Sträckan är lång och paddlingen kan tära på både psyke och fysik. Det finns passager som kan fordra mycket av en paddlare. Åtskilliga har avbrutit sina paddlingar därför att de, i för dem hårt väder, ansett sig komma för nära gränserna till sina personliga säkerhetszoner. Det har varit kloka beslut. Det finns paddlare som startat ensamma, men upptäckt att de psykiskt inte klarar av att vara just ensamma.

vidare också:

  • Oavsett vilket färdsätt som väljs ska självfallet varje paddlare sätta en ära i att hålla sig inom sina egna säkerhetszoner. Samtliga som genomför paddlingen lär inte bara känna sig själva bättre, de blir även för all framtid belönade med en unik upplevelse. Och det är en upplevelse som de själva förtjänat genom att med egen muskelkraft ha färdats som en följsam gäst i havets och naturens rike.

Citatet nedan från sidan Regler kan inte nog betonas:

SOM ALLTID: PÅ EGET ANSVAR.