Den personliga säkerheten är helt visst något vi ofta tänker på inför en paddling. Antingen det gäller en normal paddling eller en lång tur. Det finns idag många "tillsatser" tänkta att hjälpa om en olycka sker. Vi väljer kajak med omsorg och kläder vi trivs i med funktioner vi önskar. Det finns även andra saker som skall lämpa sig inför den paddling vi tänkt oss och detaljer vi måste lära oss förstå och att hantera rätt.

Paddelkapellet bör vara så anpassat att överspolande vatten inte samlas i en säck mellan benen utan rinner av. Ovansidan skall vara spänd. Varje liter vatten väger ju ett kilo och höjer tyngdpunkten. Upp mot 10 liter vatten eller kanske mer, kan samlas i ett dåligt anpassat kapell. Det skall sitta fast runt sittbrunnen så pass att en störtsjö inte öppnar detta under paddling. Samtidigt får det inte sitta så hårt att det försvårar urstigning. En utprovning som kräver tester. Kontrollera att evakueringshandtaget – öglan eller diagonalbandet – är åtkomligt på utsidan kapellet. En ögla som hänger nedåt från kapellet vill gärna hamna på insidan vid montering. Är öglan påsydd riktad uppåt är dess syfte tillförlitligare.

Vissa modeller av kapell har hängslen. Hamnar man i vattnet kan man normalt åla sig ur ett kapell om man inte lyckas få loss det. Med hängslen blir detta kanske omöjligt. Särskilt om man har tagit på kapellet före jacka och flytväst. Än värre kan det vara om kapell och jacka är gjorda i ett stycke. Då måste man kunna få av kapellet från sittbrunnen om man inte kan göra "roll" med packad kajak. Det är således mycket viktigt att vi kan vår utrustning och agerar rätt.

Tänk gärna på att kläder i klara färger underlättar för övrig båttrafik att uppmärksamma oss paddlare. Det finns idag mycket tunna "varningsvästar" för mellan 50 till 100 kronor man lätt kan använda som yttersta plagg.


Den neongula är att föredra eftersom den syns bäst

En mobiltelefon klassad som säkerhetsutrustning enligt våra regler ger via ett nyttosamtal rätt information om vindarnas tendenser såväl före som under paddling.
Väderprognoser från Sjösäkerhetsrådet samt SMHI:

Via dessa nummer får du senaste väderprognos. Man nämner endast en ort utmed den kuststräcka man önskar och får då dess utsikter som hålls uppdaterade varje timme. Rapporten kan också erhållas som SMS.
Vissa av oss föredrar att använda en separat VHF radio eller vanlig radio och får då Sjöväder. Detta uppdateras 4 gånger per dygn.

Om olyckan skett kan vi larma och påskynda önskad räddning med en SPOT eller PLB. Med en SPOT kan man dessutom på en karta åtkomlig för allmänheten markera färdväg och positioner samt skriva in kommentarer (= föra loggbok). En PLB är en nödsändare man startar manuellt vid olycka. Den larmar och sänder sin position till berörd räddningsenhet. En PLB bör vara fäst vid flytvästen. Flytväst av typen räddningsväst har vi redan. Är den mörk platsar givetvis varningsvästen ytterst.

Pontoner är ett mycket bra hjälpmedel för att återta sin plats i kajaken om olyckan varit framme. Tänk på att det finns olika modeller med lite olika hanteringssätt. Förvarade på akterdäck måste dom vara lättåtkomliga när man ligger i vattnet och dessutom lätta att också blåsa upp även i sjö som fått oss att gå runt. Skall dom monteras i speciella hållare bör även det momentet vara lätt att utföra. Är det en paddel som utgör deras utriggning är det givetvis reservpaddeln som skall användas. Med ordinarie paddeln har vi ju annars inget att ta oss till lugnare vatten med.

Viktigast av allt är dock vår egen kunskap och förmåga. Hur bra är pontoner om vi inte vet och kan de olika greppen för att få dem på plats? Träning ger färdighet. Vad är "kamraträddningen" värd om vi inte kan den genom övningar? Eller "Re-entry" om vi bara vet att möjligheten finns eller "roll" om vi inte kan den? Högt eller lågt stöd skall sitta i ryggmärgen. Kanske undviker vi allvarligare incidenter genom att kunna dessa.

Den personliga insikten om den egna begränsningen (självkännedomen) och kunskapen kan vi aldrig kompensera med lös utrustning eller kunnigt sällskap. Erfarenhet väger tungt i sammanhanget. Låt aldrig din utrustning intala dig att fortsätta i vatten du borde undvika för tillfället. Varför gå vidare för att din paddelkompis vill? Den svagaste länken skall få styra och kanske är den också räddningen. Här avses inte svagaste = klenaste eller okunnigaste utan mer den försiktiga och förutseende. Den mest insiktsfulle som vet sin begränsning och som kan läsa förhållandena rätt.

Även om kajaken kan förses med pontoner eller vi har en egen lösning som kanske klarar att föra oss vidare utan uppehåll skall man inte tömma marginalerna. Dessa kanske behövs för att nå tryggheten.

Låter man sig överraskas av hårt väder måste man redan innan ha klart för sig var bakdörren finns. Var än man befinner sig. Att ständigt ha den planerad ökar säkerheten. I ett stressat läge slipper vi börja leta efter tryggheten och riskera en förhastad bedömning.

Det hägrande målet får aldrig driva oss till att överstiga vår förmåga. Att dumdristigt utmana havets och naturens krafter är inte vad en god paddlare gör. En kunnig paddlare passar på att i tid ge kroppen extra vila och njuter av att slippa stångas med vresig sjö och hård vind. Det är gott omdöme att i tid inse tiden för flykt från vresigt vatten.

— o — o — o —

Tips och Anmärkningar

Givetvis finns det även fler delar i vår utrustning som skall väljas med omsorg.

Som framgår är det hela tiden vår kunskap och kännedom om utrustningen som är avgörande. Vi hoppas alla slippa använda den, men får alltid vara beredda till det. Låt oss aldrig bli överraskade.


Jim Danielsson säger följande på sidan "Om HBB":

vidare också:

Citatet nedan från sidan Regler kan inte nog betonas:


 
SOM ALLTID: PÅ EGET ANSVAR